Ordlista

Arabiska termer som förekommer i texterna. 144 termer med definitioner.

Grundläggande

´aqīdah: Troslära; den islamiska trosläran om Allāh, änglarna, skrifterna, sändebuden, den yttersta dagen och förutbestämmelsen.
´Ars̲h: Allāhs tron.
aḥādīt̲h: Plural av hadīth. Profetens uttalanden – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – som tjänar som en förklaring av Koranen.
al-Fātiḥah: Koranens första och mest lästa kapitel.
awliyā’: De som står Allāh nära.
barzak̲h: Barriären eller det mellanliggande tillståndet mellan döden och uppståndelsen.
bid´ah: Innovation i religionen; att införa något i religionen som inte har grund i Koranen eller sunnah.
Dajjāl: Den falske messias som kommer att framträda före den yttersta dagen.
djihād: Att kämpa och sträva för Allāhs sak.
fiqh: Rättslära.
fitnah: Olika sorters prövningar och frestelser.
fiṭrah: Det naturliga tillstånd som människan föds i.
ḥadīt̲h: Avser oftast ett uttalande från profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser. Tjänar som en förklaring av Koranen.
ijtihād: Den ansträngning en islamisk lärd gör för att lägga fram ett utlåtande som inte är uppenbart.
ik̲hlāṣ: Uppriktighet.
īmān: Tro, den inre övertygelsen om islams sanningar.
jinn: Levande väsen skapade av eld. De kan se oss men vi människor kan inte se dem.
kufr: Otro, att förneka tron.
muḥkam: Koranverser som är klara och entydiga.
muṣḥaf: En fysisk kopia av Koranen.
mutas̲hābih: Koranverser som är tvetydiga eller inte entydiga, i motsats till muhkam.
qadar: Förutbestämmelsen; tron på att Allāh har bestämt allting.
qarīn: En följeslagande jinn som varje människa har.
riyā’: Att göra goda handlingar för att bli sedd av andra, skryt.
ruqyah: Något som läses för att bota sjukdomar.
salaf: De tre första generationerna i islam.
s̲hahādah: Trosbekännelsen; vittnesmålet att det inte finns någon gud utom Allāh och att Muḥammad är Hans sändebud.
s̲hirk: Polyteism eller månggudadyrkan. Att sätta något vid Allāhs sida i ens dyrkan.
siḥr: Magi eller trolldom.
sunnah: Väg eller sätt. Hur profeten – över honom vare Allāhs frid och välsignelser – levde. Sunnan tjänar som en förklaring av Koranen.
ta’wīl: Omtolkning; att ge en text en annan innebörd än den uppenbara.
tafsīr: Tolkning av Koranen efter givna principer.
taqwā: Gudsfruktan, att vara medveten om Allāh.
tawakkul: Tillit till Allāh, att förlita sig på Honom.
tawassul: Att söka närhet till Allāh genom tillåtna medel.
tawḥīd: Tron på att det bara finns en Gud.
walī: Förmyndare, särskilt en kvinnas manliga förmyndare vid giftermål.

Bön

ad̲hān: Böneutropet; det första utropet som kallar till bön.
āmīn: Amen, en bön om att Allāh ska besvara det som sagts.
iqāmah: Ett snabbare utrop efter det första böneutropet [adhān] som berättar att bönen ska börja.
istik̲hārah: Bön som bes när man söker Allāhs vägledning i ett beslut.
k̲hus̲hū´: Ödmjukhet och koncentration i bönen.
qiblah: Riktningen mot Ka'bah i Mecka som bönen utförs mot.
qiyām al-layl: Nattbön; frivillig bön som utförs under natten.
qunūt: En åkallan som kan läsas under den nattliga witr-bönen.
ṣalāt al-´īd: Eid-bönen; högtidsbönen.
ṣalāt al-janāzah: Begravningsbönen.
ṣalāt al-jumu´ah: Fredagsbönen.
sujūd at-tilāwah: Nedfallan som görs vid läsning av vissa Koran-verser.
sutrah: Ett objekt i form av exempelvis en pinne, stav eller vägg. Skall vara minst en fot hög. Utgör en symbolisk skiljelinje mellan den bedjande och de som passerar framför.
tahlīl: Att säga 'la ilaha illAllah' – ingen har rätt att dyrkas utom Allāh.
tajwīd: Regler som förklarar hur Koranen ska läsas.
takbīr: Att säga Allahu Akbar.
tarāwīḥ: Frivilliga nattböner som bes under ramadan.
tasbīḥ: Att upphöja Allāh, Subhan Allāh.
tas̲hahhud: Vad man läser i den sittande positionen under bönen.
taslīm: Den avslutande hälsningen i bönen.
tilāwah: Läsning av Koranen.
witr: Ett udda antal bönecykler som utförs någon gång mellan natt-bönen och grynings-bönen.

Renhet

g̲husl: Den stora rituella reningen efter exempelvis intim samvaro eller när kvinnans månadsblödning är över.
ḥayḍ: Menstruation; kvinnans månadsblödning.
janābah: Den stora rituella orenheten efter intim samvaro.
junub: Den som befinner sig i ett tillstånd av stor rituell orenhet.
mad̲hī: Tunn vätska som utsöndras vid sexuell upphetsning.
manī: Sädesvätska.
mas̲h: Strykning över strumpor eller liknande vid tvagning.
muwālāh: Att utföra tvagningens moment i obruten följd utan lång paus.
nifās: Efterblödning; blödning efter förlossning.
tayammum: En rituell rening som görs med hjälp av jord/sand då det inte finns vatten tillgängligt.
wadī: Tjock vit vätska som kan utsöndras efter urinering.

Fasta

´eid: Islamisk högtid.
´eid al-aḍḥā: Den islamiska offerhögtiden.
´eid al-fiṭr: Fastebrytandets högtid som infaller efter ramadan.
i´tikāf: Att dra sig tillbaka i moskén för dyrkan, särskilt under ramadans sista tio dagar.
laylat al-qadr: Allmaktens Natt; en natt under ramadans sista tio dagar som är bättre än tusen månader.
ramaḍān: Den nionde månaden i det islamiska året. Under denna månad fastar muslimer som inte är sjuka, svaga eller resande.
saḥūr: Måltiden som äts innan gryningen för att förbereda sig för fastan.

Vallfärd

´aqīqah: Offer som slaktas för ett nyfött barn.
´umrah: Den lilla vallfärden.
fidyah: Kompensation, t.ex. att ge mat åt behövande när man inte kan fasta.
ḥajjul-ifrād: Vallfärd där man endast utför hajj utan 'umrah.
ḥajjul-qirān: Att utföra vallfärden och 'umrah samtidigt med en intention.
ḥajjul-tamattu´: När man först gör 'umrah och lämnar ihrām för att därpå träda in i ihrām för vallfärden.
iḥrām: Ett speciellt rituellt tillstånd som den vallfärdande träder in i.
izār: Det nedre plagget som täcker underkroppen.
mawāqīt: Plural av mīqāt; de platser där pilgrimen träder in i ihrām inför vallfärden.
mīqāt: Platsen där pilgrimen träder in i ihrām.
mufrid: Någon som enbart vallfärdar.
muḥrim: Någon som har trätt in i ihrām.
mutamatti´: Någon som både gör 'umrah och vallfärdar.
ridā’: Det övre plagget.
sa´ī: Vandringen mellan as-Safa och al-Marwa.
talbiyyah: Att säga 'Labbayk Allahumma Labbayk' under vallfärden.
tas̲hrīq: De tre dagarna efter ´eid al-aḍḥā.
ṭawāf: Den sjufaldiga rundvandringen runt Ka'bah.
ṭawāf ul-ifāḍah: Den sju långa rundar vandringen runt Kabah.
ṭawāf ul-wadā´: Rundvandringen runt Ka'bah före avfärden från Mecka.
ṭawāf uz-ziyārah: Den sju långa rundar vandringen runt Kabah.
uḍḥiyah: Högtidsoffret; det djur som slaktas under eid al-aḍḥā.

Vallfärdsorter

´Arafāt: Den öppna slätten sydöst om Mecka som pilgrimerna samlas på under den nionde dagen i den tolfte månaden.
Minā: Plats nära Mecka där pilgrimer stannar under vallfärden och kastar stenar mot pelarna.
Muzdalifah: En plats mellan Mina och Arafat där pilgrimerna stannar och tillbringar natten mellan den nionde och tionde i dhul-hijjah.

Allmosa

ḥawl: Ett månår (354 dagar) som måste passera för att allmosa ska bli obligatorisk.
mit̲hqāl: En vikt likvärdig med ungefär 4,5 g.
niṣāb: Minsta förmögenhetsnivå som gör allmosa obligatorisk.
ṣā´: Det mått som fyller en normalbyggd mans båda händer när denne kupar dem tillsammans.
ṣadaqah: Frivillig allmosa.
zakātul-fiṭr: Allmosa som ges före eid-bönen.

Månader

d̲hul-ḥijjah: Den tolfte månaden i det islamiska året. Under denna månad utförs vallfärdsriterna.
d̲hul-qa´dah: Den elfte månaden i det islamiska året.
muḥarram: Den första månaden på det islamiska året. Under denna månad kan man fasta den 9:e och 10:e dagen eller den 10:e och 11:e.
rajab: Den sjunde månaden i det islamiska året.
ṣafar: Den andra månaden på det islamiska året.
s̲ha´bān: Den åttonde månaden i det islamiska året.
s̲hawwāl: Den tionde månaden i det islamiska året. Under denna månad är det rekommenderat att fasta sex frivilliga fastedagar.

Familj och äktenskap

´awrah: De delar av kroppen som måste täckas.
´iddah: Väntetid för en kvinna efter skilsmässa eller makens död innan hon får gifta om sig.
maḥram: Släkting som det inte är tillåtet att gifta sig med.

Hadith-böcker

ḥasan: Hadīth-gradering som betyder god; en godtagbar men inte den starkaste överföringen.
Sunan: Samlingar av hadīth-traditioner, exempelvis de sex kanoniska hadīth-samlingarna.

Lärdom

ahlus-sunnah: Sunnahs folk; de som följer profetens väg.
ahlus-sunnah wal-jamā´at: Sunnahs folk och den samlade gemenskapen.
k̲hawārij: En tidig avvikande sekt i islams historia.
mu´tazilah: En avvikande teologisk skola.
s̲hayk̲h: Islamisk lärd.
s̲hayk̲h ul-islām: En hederstitel som givits till vissa lärde.
tābi´īn: Generationen som kom efter följeslagarna.

Tawhid-former

tawḥīd al-ulūhiyyah: Att särskilja Allāh i dyrkan.
tawḥīd ar-rubūbiyyah: Enheten i Allāhs herravälde.

Fraser

Bismillāh: I Allāhs namn.
salām: Fredshälsning.

Övrigt

kuḥl: Ögonsmink framställt av antimon; traditionellt använt i den muslimska världen.
miswāk: Kan liknas vid en tandborste. Gjord av Arak-trädets rötter.

Svenska ord

bugning: rukū’
bönecykel: rak’ah
eftermiddagsbön: ’asr
gryningsbön: fajr
kvällsbön: maghrib
middagsbön: dhuhr
nattbön: ’ishā’
nedfallan: sujūd
tvagning: wudū’
åkallan: du’ā
åminnelse: dhikr